Det blir lite oordnat här nu, men det har sina anledningar. Vi lämnar Olds-trumpeten och Conn 6A någon vecka till och presenterar istället den sista kornetten, en York 75 i så gott som nyskick.
Mellanspel 1: Getzen-kornetten är redan såld, Buffet Crampon-trumpeten också, men Vega Odell kom tillbaka.
Mellanspel 2: Kornettjazzande med en Superbone som bonus.
Jo, den där mannen, Wild Bill Davison, är det jag får i huvudet när jag blåser i den här York-kornetten:
Och det säger väl egentligen allt, eller hur?
Vem har förresten sagt att man inte kan blanda kornetter och trumpeter i samma sektion? Har någon sagt det?
Dags att avsluta denna mediapost med två frestelser. Hoppas jag , i alla fall.
Det var längesedan jag nämnde listan över begagnade sordiner. Nu är det dags, eftersom listan har fyllts på. Ta gärna en titt, där finns en bild och en liten inspelning för varje sordin. Jag har gjort några mindre prisjusteringar också: http://www.kraxbb.se/Ovrigt/sordiner/sordiner.htm
En fantastiskt sordinlirare var Snooky Young, men det är inte allför lätt att hitta klipp med honom på Youtube. Här är i alla fall ett, han kör igång efter ungefär två minuter:
Vad gäller instrument, så rör det på sig, men jag nöjer mig just nu med att nämna den på pappret bästa kornetten, som är på gång. Jag har renat den och ska knacka ut några mindre bucklor på klockan innan den är helt färdig. Det är en Conn 6A, det vill säga en sådan där mystisk kornett, som ser ut precis som en trumpet. Läs gärna mer här: http://cderksen.home.xs4all.nl/Conn6A1959image.html
Jomän, nästa instrument är redo för försäljning: En amerikansk kornett, Getzen 80 Deluxe.
Det är en skolkornett, lite enklare alltså, och med pris därefter. Nu har jag fått någon sorts fnatt, för det kommer att dyka upp fler amerikanska kornetter framöver. De är ju inte precis de instrument som är lättast att sälja, men är man en entusiast så är man. De två som kommer senare bör också vara lite bättre (och dyrare), så du som verkligen är intresserad av den sortens instrument, ska nog inte hugga på den här lilla Getzen-kornetten, utan vänta lite. Vem ska ha Getzen-kornetten då? Jo, det känns om ett bra skolinstrument, marsch-instrument eller övningsinstrument att till exempel ha i bilen.
I våras slängde jag ut lite filmer från några firmors trumpettillverkning, varav några filmer från Getzen-fabriken, tror jag. Här hittar ni alla fall alla de har på sin hemsida. Intressanta små filmsnuttar!
Sedan några dagar tillbaka ligger en ny annons uppe: Blessing Standard.
Det är en bättre skoltrumpet från 1958, lite lustigt eftersom sist jag hade en likadan trumpet hemma var den från 1957. Det är ingen större skillnad på de två trumpeterna, fast den här är i och för sig i lite bättre skick. Den som är ute efter en skoltrumpet eller en trevlig back-up till den vanliga luren må fundera på den här lilla godingen.
På tal om Blessing… Återigen… Clifford Brown. Det är halva nöjet nästan, med att ta hem en gammal Blessing, att jag får slänga upp ett klipp med Brownie. Särskilt hans lugnare spel tilltalar mig. Det brukar sägas vara känslosamt och djupt, men jag skulle vilja kalla det känsligt och diskret. Inga extrema överdrifter, oftare eftertänksamt rätt. Det ska också sägas att jag gillar vibrato som hörs! Jag började mitt musikaliska liv med en fiol, så det är de takterna som sitter i. Och ja, jag känner när jag spelar på den här enklare skolmodellen hur den påminner om Cliffords Super Artist. Det är naturligtvis några kvalitetshack mellan men släktskapet finns där.
Under försäljning:
Buffet Crampon American Model
Vega Odell
Färdiga för försäljning, men oannonserade:
Getzen 80 Deluxe (kornett), 1 500 kronor.
Blessing Standard (trumpet), 2 000 kronor.
Roland Meinl International (trumpet, tysk Connstellation-kopia, lite enklare än en äkta Connie), 1 000 kronor.
Blessing Super Artist (trumpet), 4 000 kronor.
Förmedlingsuppdrag till salu på ebay: Bach 37 från 1966 King Silver Flair, ungefär tio år gammal.
Kingtexten i översättning: Det är en ungefär tio år gammal Silver Flair i gott skick. Ventilerna är mycket bra och det enda som finns att klaga på är några ojämnheter på utsidan av munröret. Dessa syns inte på insidan, utan så vitt jag kan se är det alltså endast en yttre påverkan. Klangen är tät, koncentrerad och trevlig. Originaletui i gott skick och Bach 7C-munstycke medföljer. Nypris på dessa ligger på ungefär 12 000 kronor och min lilla åsikt är att de hör till de bättre instrumenten i den prisklassen.
Och till sist lite Bach-blåsande med någon som verkligen vet hur man lockar fram den där speciella lena, klara och vackra klangen: Herb Alpert. Först i Legend of the One-eyed Sailor, lugnt och fint, och en lite snabbare Panama sedan. Där får man som bonus höra också Chuck Findley vräka på lite mer med sin Callichio!
Courtois Gaudet har sålts och en trumpet och en kornett är på väg in i stället. Kornetten är en gammal Getzen, 80 Deluxe, inget fantastiskt instrument, men smidig att spela och ganska rolig med sin design, som får en att tänka på den tidens amerikanska bilar. Trumpeten är ytterligare en Blessing Standard, en trumpetmodell, som jag gillar och gärna sprider vidare.
Bach- och King-trumpeterna som ska ut på ebay.de hann jag inte fota under helgens lilla dagsljus, det är svårt att ta bra foton den här tiden på året! King-trumpeten är i alla fall putsad och färdig.
Sedan finns det ju två trumpeter, som fortfarande ligger på kö för ventilfix hos annan firma, en Selmer radial och en Courtois grand-siècle. Prognosen för dessa är att de är färdiga till våren.
Joo… Jag är ju ung för att ha köpt nypressad vinyl, när det begav sig, men nu är det åtgärdat. Mer om det längre ned.
Som sagt, jag har två lurar hemma som ska säljas för kunds räkning, en Bach och en King. Kingen väntar på silverputsbadet (soda av någon sort, aluminiumfolie och hett vatten), men standard-Bachen är färdig för försäljning. Idag har jag roat mig med att fota den och försökt mig på inspelning också, men det sista får jag nog göra om en annan dag.
Klang: Fet, men ändå relativt lätt. Smidig!
Mekanik: Bra ventiler. En diskret liten lapp på klockböjen, se foto. Något fläckigt munrör, men ändå mässing i gott skick. Lack i ganska gott skick.
Originaletui och Bach 7C-munstycke medföljer.
Bachtrumpeter är märkliga saker, jag menar det där att vissa årgångar av en del anses vara bättre och till dem ska väl den här räknas, eftersom det är en mycket tidig Elkhart (35XXX) med “CORPORATION” på klockan. Klockan är lite speciell rent tekniskt också, eftersom den är ihopfogad med en längsgående söm. Så gjordes klockorna bara de första åren i Elkhart, om jag har begripit rätt.
Tillbaka till vinylen! Jag känner mig faktiskt lite modern och det är nog första gången i mitt musikliv, eftersom jag alltså roat mig med att shoppa sprillans nya vinylskivor. Gamla begagnade, det har jag köpt länge, men nytt, det har aldrig hänt förr. I våras lade jag upp några länkar till musik av The Cat Empire och redan då var jag väl rätt säker på att jag skulle köpa deras plattor. Nu i höstas släppte de alla på vinyl och jag högg direkt. Tur var det, för nu är de slutsålda. Och det är så härligt att ha musiken på vinyl! För den delen, det är inte bara musiken, eftersom omslagen är stora nog och tillräckligt snygga att få pryda en del av väggen hemma, just nu tillsammans med min faders gamla Donovan-plattor. För det här inläggets skull, är den här skivleveransen också lämplig eftersom Harry Angus, trumpetaren i Cat Empire, tutar på en hederlig gammal Bach med motiveringen att trumpeter är förbrukningsvaror, så det är dumt att lägga allt för mycket pengar på dem!
KRax! begagnade blås 