Antoine Courtois Paris 1924?, 6000 kronor

Ännu ett äldre franskt, flygelhorn. Jo, men det väl inte fel att ha två att välja på? Det här Courtois-flygelhornet är buckligare och säljs med en betydligt enklare väska än Andrieu-flygelhornet, men det är å andra sidan försilvrat och så är förstås Courtois en känd tillverkare av kvalitetsflygelhorn. Spelmässigt upplevs det här som lättare och ljusare i klangen.

Naturligtvis är det läge att njuta lite av Nakariakov. Igen. Ja, men man måste ju ta chansen när man får den! Det ska dock sägas att Nakariakovs moderna Courtois-horn har en annan klang, en “hornigare” klang om jag får säga så, men det struntar vi i nu och lyssnar istället på Tjajkovskijs rokoko-variationer för cello vilka Nakariakov spelar på sitt fyrventiliga horn som om de vore skrivna direkt för honom. På Youtube finns det flera live-framträdanden att välja på och jag hamnar gärna framför den här utekonserten med Nürnbergs symfoniorkester.

Andrieu Frères 30-tal (Raymond Dubois), 6000 kronor

Återigen dags för ett äldre, franskt flygelhorn och den här gången är det ett från firma Andrieu Frères, vilka drev en butik i Paris från 1924 till 1962, som framför allt sålde blåsinstrument och noter. Firman hade startats av deras farbror Fernand, mer om honom nedan. Flygelhornet i fråga är ett fint horn från 30-talet, mer om det om ni klickar på bilden och tar er till galleriet.

Jo, Fernand Andrieu var kompositör, arrangör och kornettist enligt den klassiska, franska skolan, tänk Arban. Man vet att han runt 1894, när han var i 30-årsåldern, dels var kornettlärare vid “École nationale de musique” och dels hade ett flertal engagemang i Nice under högsäsongen där. Han komponerade hela sitt liv och transkriberade många orkesterverk till arrangemang för blåsorkester. Där noterar jag att en del fortfarande utgör levande repertoar nere i Frankrike. Dessutom händer det att ett par av hans solostycken för kornett används vid provspelningar. Éric Aubier har naturligtvis gjort en mycket behaglig inspelning av hans “Troisième solo de concours”, alltså det tredje solostycket för provspelningar. Detta finns också inskannat och tillgängligt via Columbus State University och det ska jag skriva ut och börja öva på imorgon!

Ett annat fint stycke är en Concertino för två kornetter och piano, som Jason Dovel gjort en förnämlig inspelning av tillsammans med Vince DiMartino. Jag länkar bara till första satsen här, men både sats två och tre finns på Youtube.

Sökstatistik: Varför heter det flygelhorn?

Ja, varför heter det flygelhorn?

Varför tar jag upp detta? Jo, jag tittade nyss på statistiken för denna hemsida och vad folk sökt på, för att hamna här; bland annat denna fråga och då måste jag ju svara på den, känner jag!

Ursprunget är tyskt. Engelska wikipedia påstår att det har att göra med flankerna – flyglarna – i en armé, att det var hornet som kallade dessa soldater samman, men tyska wikipedia förklarar lite mer och bättre att så var det inte alls. Vi pratar istället flyglarna (alltså sidorna, som i det svenska ordet flygel om slott och liknande, sidoutbyggnaderna) i ett jaktsällskap. Om man tillhörde ett större jaktsällskap nere i parklandet Tyskland (redan Jerome. K. Jerome skrev om Tyskland i en reseskildring från slutet på 1800-talet, att hela landet är en enda stor park) och då befann sig i någon av sidogrupperna lyssnade man till gruppledaren, som signalerade instruktioner med hjälp av sitt flügelhorn. Först därefter letade sig flygelhornen till arméerna.