Blessing Super Artist 1947

vDSC_8881.jpg

En Blessingkornett, en gammal Super Artist från 1947... Den spontana artistassociationen till denna modell är Muggsy Spanier, om vilken man kan säga att han lyckades hålla sin stil på samma nivå genom hela livet. Mycket känsla! Här nedan ett klipp från vad man må kalla karriärens mitt, det vill säga just 46-47. Dixie fungerar i alla tider!

Egentligen har jag – när det gäller jazz, råkade få en hel del klassisk vinyl att lyssna igenom annars – återigen lyssnat en hel del på Wynton och Jazz at the Lincoln Center Orchestra. Det här lilla klippet (viss Pink Panther-feeling)  med Sherman Irby och Marcus Printup i strålkastarljuset har fått många omlyssningar:

Hela konserten finns också på Youtube, Blue Note 2015.

Jupiter och York

Alltså, två instrument ute på ebay. Jupiter-trumpeten till ett ganska rabatterat pris medan York-kornetten ligger ute till ungefär samma pris, som tidigare. Skulle dock någon, som läser detta bjuda på den och vilja ha den skickad inom Sveriges gränser, kan denne dra av tre hundra kronor på slutpriset, eftersom det motsvarar det jag sparar på att skicka inrikes.

Ingen speciell musik till detta, så då får det bli lite Wynton:

 

SordinREA!

Jupp, lovade ju det någon gång i somras.

Nio sordiner, en sordinväska och Curry CCaps för Bach läggs ut på Tradera under kommande helg. De flesta med utropspris på 10 kronor, med undantag för CCapsen, som i och med att de är så gott som nya får ett lite högre utropspris.

Lista:
Rak sordin, H&B
Rak sordin, Alessi-Vacchiano
Rak sordin, okänd pappersmodell
Rak sordin, okänd metallmodell, antagligen del av en 3i1-sordin.
Koppsordin, H&B
Hinksordin, H&B
Harmonsordin, H&B
Harmonsordin, EMO (modifierad)
3i1-sordin, okänt märke
Protec sordinväska
Curry CCaps för Bach Stradivarius

 

Ännu en Olds Super…

Japp. Meazzins ersättare blev ännu en Olds Super, en lite yngre från 1967. Den presenteras här.

Några ord om de två Olds Super tillsammans, för det är ju det som är det roliga, att kunna jämföra samma modell från två olika epoker: Den yngre är lätt, men den äldre är mycket lättare! Den yngre har en fetare klang, medan den äldre bjuder på lenare toner. Den äldre är mer speciell, en tidsmaskin, som tar oss till Swing-eran, medan den yngre känns ganska modern. Båda är finfint tillverkade och mycket vackra, men den äldre är nog ändå lite mer perfekt i precis varje detalj.

Nästa trumpet upp är en Selmer Radial med nyrenoverade ventiler, men jag upptäckte precis att det saknas en liten skruv till triggern på första bygeln, så jag måste gå på skruvjakt först.

Skruv… Skruvad rytm:

Samma gäng, men lite mer avslappnad och normal stil:

Wynton! Jo, lite eget tutande på den yngre Kingen också, men…

… ska ni lyssna på det så gör ni det först och tar Wynton lite senare, tack.

Här är lite lättare tutande hemma.

Här hittar vi lite mer fräs och tätare klang borta, det vill säga i aulan på vardagsjobbet.

Både filerna är inspelade med munstycken med rätt normal gryta, ungefär i storlek som Bach 5C.

Så, nu till veckans fynd på tuben! Wynton Marsalis har lagt ut några klipp från ett par spelningar i mellandagarna och på själva nyårsafton. Glädje!

Här är först ett minutsolo ur Potato Head Blues, som han verkar vara rätt nöjd med själv…

Jag älskar alltid Saint James Infirmary! Här sjunger den gode Wynton först, bra, men det blir bättre när han plockar upp trumpeten igen.

Som nummer tre, en dryg halvtimme från nyårsafton. Champagneglas i händerna och en hel del i magen på publiken. Jag brukar lägga mig rätt tidigt på nyår, men där hade jag gärna hållt mig vaken! Och vad ska man säga? Banjo, bassax och tvättbräda!

En fiol

Japp, det föll sig som så att jag shoppade en fiol i våras. Killen som sålde Olds-kornetten hade tysk sak till salu rätt billigt. Tyvärr lossnade ljudpinnen under transporten, så violinateljen i Gävle fick ett besök. Idag hämtade jag ut den med ny ljudpinne och nytt stall och jag kan rätt snabbt konstatera att jag behåller min gamla fela, den sjunger mer även om den har en förbaskat mycket ilsknare klang.

Alltså har jag nu en fiol signerad Hans Hüller till salu, inklusive etui. Hyggligt varm och stor klang, tror jag. Jag har ju inte spelat på någon annan fiol än min egen gamla GbM under de senaste tio åren, så jag är lite osäker. Med andra ord bör den provspelas. Etui finns. Pris? 4 000 kronor utan stråke eller 5 000 kronor med stråke.

Fiolmusik? En klassisk bit som imponerar stort på mig: Nathan Milsteins sista konsert, i Berwaldhallen, 83 år gammal. Fantastiskt spel. Exakt. Precist. Bach: Partita Nr.2 Chaconne.

Fioljazz? Jo, det finns så många härliga fransmän, efterföljare till Grappelli, men också amerikaner… Jazz in Marciac, La France. Man hittar filmer med Wynton Marsalis i Marciac från 2008, 2009 , 2010 och 2011 på youtube, alla väl värda att lyssna till. Bäst? Tja, gladast blir man i alla fall av de från 2010 när han har Mark O’Connor på fiol och Frank Vignola på gitarr med sig.

Minor Swing:

Sweet Georgia Brown:

2nd Line (Rock Around the Clock):