Blandat

Äldre trumpet med rotorventiler på Tradera: Hug (Zürich)

/ krax / Leave a comment

Jah har lagt upp en trumpet på Tradera idag, som inte alls finns här på hemsidan. Vi får se om den går direkt, annars kommer den väl upp här också så småningom. Det är i alla fall en äldre trumpet med rotorventiler från firma Hug i Zürich. Den är vacker och spelklar, klingar fint tycker jag, men jag har egentligen ingen erfarenhet alls av den sortens trumpeter. Eftersom den har passerat hundraårsstrecket är den förstås inte i nyskick, men det allmänna intrycket är gott. Mässingen är mest lite ojämn på ett par ställen, eller vad man ska säga.

Vad som ligger och väntar annars är en Bach 37:a, lättviktsmodell, ytterligare en halvmodern Courtois, en Rudall & Carte Starline och en King Symphony, 70-talare med leadpipe i sterling silver. Det var trumpeterna. Därtill borde det kunna komma upp ett par äldre kornetter och kanske också något gammalt flygelhorn, får se lite vad jag råkar fixa till först. Apropå kornetter åker nog ett par vrak upp på Tradera också, kanske under nästa helg.

Översyn

/ krax / Leave a comment

Som några kanske har märkt har jag dels lagt lite tid på att göra mig av med instrument som inte riktigt intresserar mig de senaste månaderna och dels på att standardisera priserna. Det ligger för den delen fortfarande en annons ute på Blocket på King-trumpeten och Olds Special-kornetten med påtagligt extrapris. Mer rea än så blir det inte, så passa på!

Sedan har jag också en Jupiter-trumpet ute på Tradera som inte kommer att läggas upp här. Den får nog gå två vändor till där, säljs den inte kommer jag att leka lite med den och byta ut munröret mot ett Bach Strad-munrör. Jag har testat, ja (det går att hålla två trumpeter i handen och låta stämbyglarna gå in i fel trumpet, så att säga), och med en typiskt Strad-25 leadpipe blir det ett helt annat instrument, väl värt rörbytet.

Jag har några instrument redo att läggas upp i mån av tid, lista nedan. Finns intresse för något av dem innan jag har lagt upp dem är det bara att kontakta mig och höra sig för:

Trumpet – Selmer K-Modified 19A (!, jo, som farbror Armstark efter ung. 1955) 24 000 kr.
Trumpet – Barth, tysk trumpet med klocka och munrör i koppar, antagligen tillverkad av EMO 3 000 kr.
Trumpet – Courtois 113M 6 000 kr.
Trumpet – Couesnon 1500 kr.
Flygelhorn – Couesnon 1933 (ja, en till från samma år) 6000 kr.
Flygelhorn – Yamaha 731 9 000 kr.

Bach Stradivarius Model 37 1999

/ krax / 1 Comment

dsc_0787

Ibland råkar man köpa på sig en lite vanligare trumpet också och det är förstås lika kul det. Bach 37:or är trevliga saker och de känns ju så där redigt rejäla och stabila. Som vanligt, klicka på bilden för att komma till bildgalleriet.

De här annonserna sporrar mig till att leta ny musik och nya musiker jag inte lyssnat på förr och den här gången hittade jag något som fick min dyra hustru att komma och fråga både vad det var för något jag lyssnade på – det var ju så bra – och vad för instrument som spelades. Oroa er inte, det sista avser bara några passager i mitten av solot.

Luca Aquino är en italiensk trumpetare, som numera är Van Laar-artist med egen modell, men som fram tills för några år sedan konsekvent spelade på en gammal hederlig 37:a med härlig, varm klang. Inspirerad av Miles och Chet började han spela trumpet vid samma ålder som jag själv, dvs. som ung vuxen och har kanske därför en ganska egen stil, samtidigt begrundande och tillgänglig. Två låtar nedan, den undre från en skiva med The Doors-låtar och den första den Radiohead-låt som lockade fram min bättre hälft.

Courtois Gaudet C-trumpet ung.1980

/ krax / 1 Comment

dsc_0535

Nu blev det ett sådant där långt uppehåll igen och det har mest berott på att jag haft fullt upp med att sälja av lite annat i gömmorna. Här kommer nu i alla fall en trumpet jag haft hemma ett drygt år snart och det är en C-trumpet av skolmodell. Finns det ens skoltrumpeter i C? Jajamän, just de här, tillverkade i Amboise i Frankrike av Courtois under 70- och 80-talen.

Världsläget idag påverkar förstås allt och alla, men ni har säkert som jag hittat en del guldklimpar i all den musik som produceras i världens alla olika hem. Nu om någonsin är utbudet på nätet ofantligt!

Många symfoniorkestermusiker bjuder på klipp, både som en del av sitt arbete och som en del av sitt privatliv, och en som fyller en lucka är Jim Wilt, associate principal i Los Angeles Philharmonic. Han har i snart två månaders tid spelat in en etyd varje dag – oftast med C-trumpet – och jag har lyssnat i stort sett varje morgon och framför allt lärt mig vad det verkligen betyder att alltid försöka skapa musik, oavsett vad man spelar. Ett lyriskt stycke här:

Och helt enkelt dagens avsnitt här:

Yamaha YTR2320E 90-tal

/ krax / 1 Comment

dsc_0488

Så, ett inbyte renat, klart och jag undrar om 2320E med E som i Europa verkligen innebär något annat än att trumpeten just sålts i Europa. Lite högre grundstämning? Något annat? Ingen verkar veta och Yamaha är inte pigga på att berätta. Nå, fler bilder och några fler ord nås med ett klick på denna bild.

Yamaha sitter ju med ett rejält gäng sponsrade “Artists” och en grupp sådana med E som i Europa är med i en den här reklamvideon. Grannpojken, Sandvikenbördige Patrik Skogh är en av dem, men grannpojke är förstås en rejäl överdrift. Sandviken är ändå några mil bort. Nå, den här sortens musik lyssnar man bara på om man är intresserad av trumpeter, men den är ändå förvånande mild – det hade lätt kunnat bli något betydligt mer otyglat. Att det faktiskt är njutbart, det får man ta som bevis på musikernas kompetens!

 

Antoine Courtois ung. 1960

/ krax / 1 Comment

dsc_0470

Den sista kornetten på ett bra tag, misstänker jag, är en gammal Courtois-kornett. Ålder är svår att spika på de här, men logon ni ser ovan kombinerad med en egen munstycks-taper motiverar gissningen på ungefär 1960. Mycket roligt instrument att tuta i lite här och där, då och då. Som vanligt, klicka på bilden för att komma till galleriet och annonsen.

Etuiet bär namn efter en musikfirma i Genève och då är vi i Schweiz. Det säljs faktiskt ganska ofta gamla Courtois-instrument från Schweiz och då blir man ju lite nyfiken på vad sorts blåsorkestrar de har i sina dalar därnere. “Landwehr”… Hemvärnsorkestrar! Naturligtvis, men också mer neutrala “orchestre d’harmonie”, alltså just precis blåsorkestrar med både trä- och bleckblås. En av dessa med hemvist i Genève är Harmonie Nautique, bildad 1883. Historien om hur de blev till är lite lustig, en säkerhetspolitisk kris i miniatyrformat. Den engelske, musikälskande konsuln i Genève bevistade lokala Landwehr-corpsens konsert, blev imponerad, talade med dirigenten som menade att det hade kunnat låta ännu bättre med moderna instrument varpå konsuln ett par dagar senare meddelar att nya instrument är på gång från Paris som en gåva. Detta kan ju inte den militära hemvärnsorkestern ta emot, en sådan gåva från en representant för en främmande makt. Hur löser man problemet? Man låter musikerna bilda en civil orkester!

Vi pratar förstås amatörmusiker och som sådan uppskattar jag deras repertoar, måste jag säga. Här ett klipp med Rhapsody in Blue tillsammans med pianisten Marcus Roberts och hans trio.

Olds Special 1959

/ krax / 1 Comment

dsc_0384

En Olds-kornett inleder ett litet kornett-race. Jämfört med andra Olds-kornetter, så är den här, ja naturligtvis inte alls lik Mendez-kornetten, den är också något helt annat bra mycket bättre än en Ambassador, men däremot mycket lik en Studio. Klicka på bilden för att få upp annonsen med fler bilder och en fylligare presentation.

Som vanligt kan man ställa sig frågan vad man ska med en kornett till, om den inte lämpar sig för brassband? Tja, man kan bygga sin karriär som jazz-solist – eller kanske främst “sideman” – på att spela kornett, som Olu Dara har gjort. Man kan gott säga att han har satsat på attityd och genre-blandning och den är mycket skön, måste man säga, den musik han gjorde när han till slut fick möjlighet att släppa sina egna plattor.

De senaste 25 åren har nog Dara varit mest känd som far till rapparen Nas och av och till har han också medverkat på flera av Nas låtar, till exempel på Life’s a Bitch här nedan, ofta då med harmon-sordin någonstans nästan omärkligt i bakgrunden. För de som inte har koll på klassiska hiphop-album så är Illmatic ett av de album som ofta hamnar i topp på listor över de bästa eller mest inflytelserika hiphop-albumen någonsin. Då finns Olu Dara där, som länken mellan jazzen och hiphopen!