Stabil och mycket “kräm”, det är den här trumpeten i korthet. Intresserad? Klicka på bilden för att komma till mappen med bilder och ett textdokument.

Mycket “kräm” skrev jag, nå, då följer det nästan logiskt, på något sätt att det får bli några klipp med Daoud, fransos från Toulouse med utkristalliserad image och totalkontroll över sitt varumärke och sin musik – storytelling i allt. Dessutom finurliga låtnamn!

Daouds klang är fet, men inte riktigt på samma sätt som klangen från denna Courtois. Det ser ut som att han spelar på en Taylor Chicago och det är ju en rejält tung trumpet. Den här Courtois-trumpeten är också lite tyngre än de flesta vanliga trumpeter och jag upplever att man så att säga känner “början” på den extra mass-effekten med den. Sedan är materialvalen lite annorlunda så Taylor-klangen är också varmare.

Jag har läst några intervjuer med honom och på frågan hur det blev jazz så svarar han att det är för att det var bästa sättet att kombinera musiken han lyssnade på – metal och rap – med musiken han spelade på konservatoriet i Amsterdam. Det hörs. Han älskar också Nobuo Uematsus musik (dataspel – Final Fantasy) och det hörs det med. Daoud och långsamma melodier är också mycket luft i klangen och han spelar på ett Donat-munstycke – hans signaturmodell – som beskrivs ge en varm och djup klang i alla register med stor flexibilitet i attacken. För det mjuka följer ett stycke som fungerar utmärkt att ha som komp till egna improvisationsövningar.

Han är en scenmänniska så jag måste avsluta med en hel konsert och där är det en större intensitet än i de officiella musikvideorna ovan. Den här har fått gå i min bil på väg mot rep ett par gånger, inspelad så sent som i januari!

Ps. Ingen koll på Nobuo Uematsu? Lyssna på Stockholmsfilharmonikerna nedan. Ds.