En ganska ung trumpet, för att vara det här stället, med kraftfull, symfonisk klang. Den enda trumpet jag provat, som verkligen håller samma stil är en några år äldre Canadian Brass-trumpet och det är ju inte konstigt eftersom Getzen tillverkade den också. De påminner verkligen om varandra, inte bara till det yttre utan också klangmässigt. Canadian Brass-trumpeten var förgylld så det är svårt att veta vad det var för metallblandning, men den hade många rördelar i nysilver och det har den här Renaissance-trumpeten också. Det brukar betyda power och bredd och så är det!

Naturligtvis musiklänkas därför lite Canadian Brass, men eftersom det ligger en sådan mängd klipp ute på Youtube med samma stycken spelade av olika konstellationer inom kvintetten – olika årgångar alltså – utan att medlemmarna eller årtalet är listade av den som lagt upp videon (alltså: lägger du upp saker på Youtube, snälla lista lite fakta!) så är det lite småklurigt att spika en version, som spelades in när gruppen var Getzen-artister. Därför blir det två lugna melodier och jag uppskattar framför allt det första stycket, Bernstein från operetten Candide. Det är ett verk jag aldrig hade hört talas om, men stycket nedan uppmuntrar absolut till vidare lyssning någon gång när man får två timmar över. Och det är precis min tolkning av Voltaires klassiska avsked – Il faut cultiver notre jardin – att det är en enkel, blygsam uppmaning om att den goda människan bör odla sitt sinne med det som är gott.