Tagg: Rushdie

Läslogg sommaren 2017

2017-08-20
Sapfo & Alkaios: Eros skakar mig (ung. 600 f. kr.) (117 s.)
Berättande vers fängslar mig. Nog är det märkligt att läsa och tolka fragment?

2017-08-20
Allan Degerman: Allmän historia del II: Nya tiden (1950) (215 s.)
Sommarens enda faktabok är en gammal lärobok för folkhögskolan i historia. Bra sådan, säger ifrån rejält vad gäller kolonialismen och skildrar det nyss avslutade andra världskriget på ett imponerande sätt.

2017-08-18
Anton Tjechov: (tre kortromaner) Stäppen, En okänd människas liv, Tre år (1888-1895) (335 s.)
Tre kortromaner samlade i en volym. En okänd människas liv… Ja, väl svårlöst komposition och intrig, men njutning. Stäppen… Äktrysk propaganda. Tre år… Puh, samma intrig och Tolstoj hade varit ren olycka (=Kreutzersonaten), medan Tjechov lyckas med ett fint litet happy end. Allt sammantaget en härlig volym!

2017-08-18
Sofia Nordin: En sekund i taget. (2013) (194 s.)
Snabbläst grej, som finns i klassuppsättning på jobbet och nej, jag kommer inte att använda den här i undervisningen heller av numera bekant anledning.

2017-08-11
J M. Coetzee: Jesus barndom. (2013) (333 s.)
Coetzees koncentrerade stil är underbar i små portioner. Alltså var denna tänk-tänk-bok lite väl lång och utdragen. Ändå god läsning!

2017-08-10
John Steinbeck: Möss och människor. (1937) (137 s.)
Ah! Lärarklassiker. Bara rätt på alla sätt den här gången också.

2017-08-08
Jules Verne: Fyrahundra mil på Amazonfloden. (1881) (320 s.)
Efter Fjärde riket behövde jag rena sinnet med god, njutbar litteratur från min barndom. Faktaromanens mästare ordnade det fint.

2017-08-01
Maria Nygren: Fjärde riket. (2013) (394 s.)
Romanen finns i klassuppsättning på jobbet. Jag kommer inte att använda den – skulle ge för få elevanalyser som håller för de högre betygen.

2017-07-30
Patrick Modiano: De yttre boulevarderna. (1972) (164 s.)
Första läsningen av Modiano. Det blir mer!

2017-07-28
Graham Greene: The Third Man. (1949) (117 s.)
Oj, två Greene samma sommar. Naturligtvis var denna klassiker den bättre.

2017-07-27
Mark Twain: Med vässad penna. (206 s.)
Läste den här samlingsvolymen någon gång i tonåren, mycket givande omläsning nu eftersom jag under våren roade mig med en härlig biografi som avhandlade Twains världsresa, när han gjorde sitt bästa för att samla pengar till att betala tillbaka alla sina skulder.

2017-07-26
Vladimir Majakovskij: Vägglusen. (1928) (64 s.)
Fin pjäs! Majakovskij var en god balanskonstnär.

2017-07-26
Vladimir Sorokin: Snöstormen. (2010) (207 s.)
Första Zombie-romanen jag gillat, eftersom zombisarna bara är med i periferin – inget är värre än en äkta rysk snöstorm. Bra mix av 1800-talsryssarnas stil och Sorokins egna framtidsvärld.

2017-07-25
Edgar Allan Poe: Rummet, virveln och Den döda flickan. (1832-1849) (172 s.)
Mycket ojämn kvalitet på novellerna i den här samlingen, men ett bra förord! Läs det och fortsätt sedan med en annan Poe-utgåva.

2017-07-23
August Strindberg: Nya svenska öden. (1906) (296 s.)
Bra Strindberg! Men oj vad han tyckte illa om drottning Kristina (och allt hon står för).

2017-07-18
Graham Greene: Kaptenen och fienden. (1988) (191 s.)
Dussinroman av man med god hantverkskunskap.

2017-07-16
Ernest Hemingway: Och solen har sin gång. (1926) (251 s.)
Finns ingen författare jag har så dålig koll på vilka böcker jag har läst och inte läst, som Hemingway. Trodde att jag hade sparat denna oläst, men så var det inte. Nå, att man blir sugen på att gå på tjurfäktning trots att det inte direkt är något man egentligen sympatiserar med, det är ett gott betyg till författaren.

2017-07-14
John Steinbeck: Det stora kalaset. (1945) (246 s.)
Jag har aldrig förstått hur Steinbecks nobelpris kunde vara ifrågasatt. Denna lilla historia, en liten bagatell i hans författarskap, var ändå precis så bra, som man kan förvänta sig av en författare i A-laget.

2017-07-11
Arto Paasilinna: Skojarna i örtagården. (1998) (307 s.)
Årets Paasilinna-läsning: Ojämn så det förslår och uppenbarligen gick det en gräns någonstans här för mitt samvete, för hjältarnas människohantering lämnar en mycket besk smak i munnen. Med andra och enklare ord en dålig bok.

2017-07-09
Leo Tolstoj: Hadji-Murat. (1912) (208 s.)
Ytterligare en kortroman och även om det olyckliga slutet är både anat och oundvikligt också här, så är det återigen en mycket njutbar historia Tolstoj frambringat, från krigets Tjetjenien.

2017-07-02
Leo Tolstoj: Ivan Iljitjs död. (1886) (76 s.)
Ah! Efter tre tusen sidor Fantasy måste sinnet renas och såpoperans mästare Tolstoj fixar det nästan enbart med inledningen till denna finfina kortroman. Väl sorglig dock, inget för den som redan sörjer.

2017-07-01
Robert Jordan / Brandon Sanderson: A Memory of Light. (2013) (909 s.)
Fyra slag att beskriva, som pågår samtidigt… I stort sett hela boken. Idioti! Och ändå så många lösa trådar. Slutsats: Wheel of Time är för stort.

2017-06-25
Robert Jordan / Brandon Sanderson: Towers of Midnight. (2010) (955 s.)
Jodå, spännande är det, men en smula forcerat.

2017-06-19
Robert Jordan / Brandon Sanderson: The Gathering Storm. (2009) (1098 s.)
Dags att avsluta Jordans epos, efter ett långt uppehåll. Ny författare innebär bland annat att brösten försvunnit (Jordan beskrev nästan alltid de kvinnliga karaktärernas barm mer eller mindre ingående).

2017-06-14
Salman Rushdie: Två år, åtta månader och tjugoåtta nätter.  (2015) (379 s.)
Prisad i pressen. Jag tänker att det är en ovanligt tam Rushdie.

 

Ett sommarlov, 25 volymer. Godkänt.